Det är vanligt att i IT-avtal reglera ansvaret för säkerhetskopiering, men vad händer när det inte är tydligt vem som bär ansvaret? Oklara villkor kan leda till längre säljcykler och när incidenten är framme även förlorad data och dyra tvister. För att undvika detta är det centralt att tydligt definiera vem som ansvarar för säkerhetskopieringen för leveransen, leverantören eller beställaren och hur detta ska följas upp. Läs om hur du strukturerar ansvarsfrågan i ditt IT-avtal och undviker fallgropar.
Uppdaterad 2026 med implikationer från NIS2 m.m.
Lästid: 12 min
Uppförandekod – juridisk betydelse, ansvar och avtalsrisk
En uppförandekod är ett centralt styrdokument för hur ett bolag ska agera ansvarsfullt i affärer, organisation och leverantörsled. För leverantörer blir den särskilt viktig när kundens uppförandekod görs till en del av avtalet för en IT-tjänst, SaaS-lösning eller konsultleverans. Rätt hanterad kan den vara ett rimligt compliance-krav. Fel hanterad kan den skapa otydligt scope, utökade garantier, felansvar och avtalsbrottsrisk.
Det blir allt vanligare att både större och mindre bolag tar fram egna uppförandekoder. Drivkrafterna är tydliga: kundkrav, investerarkrav, hållbarhetsrapportering, regulatorisk utveckling, krav från offentliga upphandlingar och ökad granskning av leverantörskedjor.
Men en uppförandekod väcker också juridiska frågor. Är den bindande? Kan den användas mot leverantörer? Vad gäller internt mot anställda? Och när kan högt ställda hållbarhetslöften bli en marknadsrättslig risk?
Lästid: 5 minuter.
Varför du vill använda ”accelererad vesting”
Det är vanligt att i aktieägaravtal villkora om s.k. vesting. Vesting innebär att ägaren ”tjänar in” sina aktier under en specifik tidsperiod förutsatt att man uppfyller krav på t.ex. arbetsinsatser. Detta riskerar att ställa till problem om bolaget får ett uppköpserbjudande. Lösningen på detta kan vara accelererad vesting. Läs vad accelererad vesting är och vad du ska tänka på när du inför en sådan klausul i ditt aktieägaravtal. Lästid: 3 min
Vem kan kalla till bolagsstämma förutom styrelsen?
Vad händer om styrelsen av någon anledning inte kallar till bolagsstämma när det behövs? Skulle bolaget vara i ekonomiskt trångmål kan det också mer akut behövas en extra bolagsstämma för att hantera den uppkomna situationen. Här är en guide över vem som kan göra vad, samt vilka konsekvenser det kan få om styrelsen inte agerar. Lästid: 4 min
Outsourcing inom bank, finans och försäkring: vad gäller?
Sedan 30 september 2019 gäller EBA:s regler för outsourcing. Riktlinjerna, som kommer från European Banking Authority (EBA), är framtagna för att vägleda, men i praktiken innebär dessa ett nytt regelverk för outsourcing inom bank och finans. Reglerna ligger dessutom under övervakning från Finansinspektionen och är förknippade med höga sanktionsavgifter. Lästid 4 min.
Överlåta avtal – att tänka på
Att överlåta avtal till en ny part kan bli aktuellt vid omorganisation eller när egendom ska byta ägare. I dessa situationer behövs ett skriftligt överlåtelseavtal som reglerar hur detta ska gå till och den nya parten kan bevisa att avtalet tillhör denne.
Nya visselblåsarlagen: vad du behöver veta
Visselblåsare är en person som slår larm om oegentligheter ofta på den egna arbetsplatsen till interna beslutsfattare eller till massmedia. Nya visselblåsarlagen godkändes av EU i oktober 2019. Den ger förstärkt skydd för visselblåsare i privat och offentlig verksamhet och ställer krav på implementering av säker och anonymt rapporteringssystem. I den här artikeln kan du läsa om vad detta innebär och hur din organisation kan göra för att anpassa sig. Lästid: 4 min