Guide till din varumärkesansökan – läs mer om vad du behöver veta inför att när du skickar in en varumärkesansökan för att skydda ditt varumärke. Denna guide belyser de allra mest grundläggande kraven för varumärkesskydd i Sverige och EU samt vilka strategiska överväganden du bör göra så att processen blir kostnadseffektiv.
Kraven för varumärkesansökan i EU
För att registrera ett varumärke i Sverige eller i hela EU måste det ansökta varumärket uppfylla vissa objektiva kriterier. Kortfattat innebär dessa kriterier att varumärkesansökan måste vara:
- grafiskt representerat (text, logo, bild etc.); samt
- att märket ska ha s.k. särskiljningsförmåga för den typ av varor eller tjänster som det registreras för.
Utöver dessa krav får det inte finnas s.k. förväxlingsrisk mellan det ansökta märket med redan registrerade (dvs. tidigare/äldre) varumärken. Som regel gör man utredningen av förväxlingsrisk genom dels en s.k. identitetsundersökning och sedan en likhetsundersökning.
Identitetsundersökningen utreder om det finns identiska märken som ditt ansökta märke för identiska produkter som du vill registrera för. Likhetsundersökningen är en betydligt mer omfattande utredning som utreder om det finns liknande märken för liknande produkter och om det därtill finns en reell risk för förväxling mellan dessa varumärken och ditt. Förväxlingsrisk (identitet och likhet) är alltid en bedömning från fall till fall.
Varumärken sorteras och klassificeras utifrån produkter eller tjänster
Varumärken registreras för olika klasser av produkter och tjänster utifrån ett globalt accepterad klassificeringssystem, s.k. Niceklassificeringen. Varje klass i Niceklassificeringen har många underklasser, vilket ger att registreringar för samma övergripande Niceklass ändå kan vara väldigt olika.
Skydd i Sverige och EU
Det finns två olika sätt att ansöka om registrerat varumärkesskydd inom Sverige och EU. Vad som inverkar på kostnaderna på varumärkesansökan är främst antalet klasser som man vill söka skydd i, samt om det under ansökningsprocessen kommer invändningar från de olika myndigheterna eller från tidigare rättighetsinnehavare. Sådana invändningar kan t.ex. handla om förväxlingsrisk eller att märket i sig inte har tillräckligt hög särskiljningsförmåga. Det är svårt att göra en säker prognos för om eller när det kan komma sådana invändningar.
1:a alternativet; En svensk varumärkesansökan till Patent- och registreringsverket som ger skydd i Sverige. Prisuppgifterna kommer från PRVs hemsida, per den 17 december 2015.
| Grundansökan (inkl 1 klass) genom e-tjänst | Kostnader för övriga klasser | Total ansökningsavgift i ert fall/ per märke: |
| 1800 SEK (2300 SEK om man registrerar med pappersblankett) | 900 SEK/klass | 5400 SEK /ansökning |
2:a alternativet; En varumärkesansökan direkt till EUs myndighet för varumärken, OHIM, som ger skydd inom hela EU (observera att Norge inte är med i EU). Prisuppgifterna kommer från OHIMs hemsida, per den 17 december 2015.
| Grundansökan (inkl 3 klasser) | Kostnader för övriga klasser | Total ansökningsavgift i ert fall/märke: |
| 900 € (genom pappersblankett 1050 €) | 150 € | Ca 11 200 SEK (1200 €) /märke |
Att tänka på vad avser strategi
Rent strategiskt har dessa två alternativ till varumärkesansökning både fördelar resp. nackdelar.
Att skicka in svensk varumärkesansökan till PRV medför att PRV går igenom både de allmänna kraven för registrerbarhet (särskiljningsförmåga) och om det finns några äldre rättigheter i Sverige som märket riskerar att förväxlas med, inklusive alla registrerade EU-märken (eftersom de gäller även i Sverige). PRV gör därmed en mer ingående granskning av er varumärkesansökan än vad den Europeiska myndigheten gör när man ansöker direkt om EU-märke. Man får dessutom en inledande uppfattning av om det verkar finnas några andra EU-märken som kan innebära risker vid en registreringsprocess av EU-märke.
Risken när du ansöker om ett EU-märke är att det redan finns ett sådant registrerat någonstans i EU vilket betyder att man inte har möjlighet att få registrerat skydd genom EU-märke. Man kan därför komma att behöva ta tillbaka sin varumärkesansökan, omvandla den till nationella ansökningar eller ge sig in i olika typer av diskussioner med OHIM och/eller andra varumärkesägare. Om man inte stöter på några äldre rättigheter så är dock en varumärkesansökan till OHIM ett smidigt sätt att få skydd både i Sverige och EU, eftersom Sverige är del i EU.
Särskilt om särskiljningsförmåga
Att ett märke har s.k. ”särskiljningsförmåga” betyder att det inte får vara beskrivande för produkten/tjänsten. Typexemplet på vad som är beskrivande är ordet ”äpple” för just äpplen, eller ordet ”laser” för laserverktyg. Däremot kan man som bekant skydda ordet ”apple” för datorer. Det spelar ingen roll om man använder små eller stora bokstäver.
Det är ofta smart att hålla en intern workshop kring de namn man är intresserade av att skydda för produkter, tjänster eller affärskoncept för att ta fram förslag på märken som gör registreringsprocessen smidigare och mindre arbetskrävande.
Särskilt om klassificering enligt Niceklasserna
Antalet klasser man vill skydda varumärket i inverkar på hur stora kostnaderna för varumärkesansökningen blir. Därutöver finns ett s.k. användarkrav, vilket innebär att man bara bibehåller rätten till märken i olika klasser om man faktiskt använder märket. Om man inte använder märket så kan andra aktörer ansöka om att ogiltigförklara märket.
Det är ofta smart att ta en diskussion internt i företaget om vilka klasser som är mest relevanta för er utifrån sälj- och marknadsföringsstrategi. Därefter kan man undersöka om det finns möjlighet att snäva in och specificera antalet klasser, vilket ger ett mer skräddarsytt skydd som är lätt att underhålla.
Vad har du för frågor? Jag är nyfiken på vad du tänker på så dela gärna med dig och lämna en kommentar så svarar jag på den så snart jag kan.
Tack att du tar dig tid att läsa detta, du får gärna dela inlägget om du tyckte att det var till hjälp.
För att veta mer om Sharp Cookie Advisors, eller om du behöver hjälp med er varumärkesstrategi eller ansöka om varumärken, klicka här.
Hej Sofia,
Tack för en bra artikel! Ser att den är gammal men hoppas du kan hjälpa till att svara på min fråga ändå 🙂
Du ger exempel med olika klasser, där du nämner att varje klass kostar 900 kr (för Sverige). Är kostnaden densamma om man väljer att lägga till klasser i efterhand?
Säg tex att man skulle göra grundansökan med tre klasser och att man efter ett år vill bredda och söka skydd för ytterligare två klasser, hur blir det då kostnadsmässigt?
Tack och hoppas du kan hjälpa mig, är ju verkligen en djungel det här 🙂
Mvh Alexandra
Hej Alexandra,
När du har lämnat in din ansökan kan du inte ändra varumärket så att helhetsintrycket förändras – då krävs en helt ny ansökan. Tänk på att om du registrerar ett ordmärke och en bild separat att detta räknas som två ansökningar.
Huvudregeln är att det går att smalna av en ansökan, inte utöka den. Det gäller därför att tänka till ordentligt när man utformar ansökan, det är här du har nytta av att vända dig till en expert.
Lycka till!
Bra artikel. Ser att det var några år sen. Dags för en kommentar då :). o en fråga.
Det är en djungel tycker jag när det kommer till förväxlingsrisk och särskiljning.
Ex. Det finns t ex två företag som heter Brills Of sweden och Fönster of Sweden. Båda säljer solglasögon. Då de säljer samma produkter och samma Nice class, borde det väl ligga en viss förväxlingsrisk här? eller kan man använda ändelsen of Sweden ganska fritt?
Vad tror du händer om ett tredje företag kommer in och säljer solglasögon och t ex vill heta Sunshine of Sweden?
Mvh
Christer
Hej Christer – tack för din fråga.
Särskiljning innebär att ett namn kan uppfattas identifera en vara/tjänst, utan att endast beskriva varan/tjänsten.
Förvälxlingsrisk innebär att det finns risk att kundkretsen kan förväxla ditt märke med ett äldre varumräke, kännetecken eller internationellt varumärke registrerat i Sverige. Är varorna/tjänsterna av lika slag, kan redan mindre skillnader i kännetecken (ord, bild) anses skapa en förväxöingsrisk och hinder för registrering för det nya märket finns.
Dessutom finns det ett utäkad skydd för väl etablerade känntecken (”Kodak-regeln”), som innebär att känntecken för varor/tjänster av ett helt annat slag ändå kan anses utgöra ett intrång eftersom det snyltar på det kända varumärket. T.ex. Apple för bilar, och inte mobiltelefoner, datorer eller programvaror.
Att använda ”of Sweden” i ett ordvarumärke är vanligt, som du påpekar. Det är en beskrivade del som ofta anger geografisk härkomst. Detta tillägg får inte vara det dominerande elementet i varumärket för att få skydd.
I det scenario du nämner är det troligt att rättighetsinnehavarna till de existerande varumärkena ”Brills of Sweden” och ”Fönster of Sweden” kommer att invända mot den senare ansökan, om de anser ”Sunshine of Sweden” vara alltför förväxlingsbart med deras rättigheter. Om de får framgång med en sådan invändning, ja, det beror på hur de kan visa hur deras kundkrets skulle se på det nya märket. Om ett eller bpda av märkena kan anses ha inarbetat skydd, kan de även få framgång med det utökade skyddet, dock krävs det omfattande marknadsstudier för att kunna visa detta.